Nedan finner ni del 4 av "Simon och Sofia" men innan historien fortsätter vill jag säga två korta saker till mina läsare
1) Tack för ert beröm och höga betyg, det värmer!
2) Som ni märker så är "Simon och Sofia" inte en "pang-på-rödbetan"-novell utan en mer utdragen sådan. Berättelsen är helt fiktiv men gör anspråk på att vara realistisk. Och ibland kan man inte göra annat än att vänta fast man längtar efter någon så det gör ont. Så är det just nu för Simon och Sofia, det var tvungna att avbryta sitt möte för att inte bli upptäckta och just nu vet ingen av de när de får träffas igen. Min ursprungliga tanke var att hela Simon och Sofias första möte skulle vara en enda lång del, och det andra mötet i näst del. Men det blev för långt, jag fick dela upp det. Den här delen blir lite som en brygga mellan det första mötet och senare delar där det kan tänkas att det hettar till igen. Hur som helst, mycket nöje!
------------------------------------------------------------------------
Simon och Sofia, del 4
Simon följde Sofia med blicken när hon gick upp för trappan. Trots det pinsamma sprutet för bara en liten stund sedan började han bli hård igen. Och han hade ju känt hur våt Sofia var alldeles nyss. Jag är redo nu tänkte han och förbannade att de inte kunde fortsätta lite till. Men det gick ju inte. Om någon var vaken och hörde när de spolade ner pappret så hade de tänkt att det var Sofia som spolade efter sig och väntade på att hon skulle komma upp till de igen. Sofia kunde knappast säga att hon somnat både före och efter spolningen. Det var mörkt i huset, så när som på några ljusstrimmor som sipprade in från gatljusen utanför och Simon kunde nästan bara ana Sofia där hon gick. Men det såg ut som Sofia vände sig om och tittade på honom när hon kommit upp för trappan. Drog hon upp nattlinnet? Försvann hennes hand in mellan benen? Och vad gjorde hon nu? En bil körde förbi utanför och för ett ögonblick lyste dess starka strålkastare upp rummet. Då såg han Sofia hålla upp två fingrar. Det glittrade om de och en droppe rann sakta ner för Sofias långfinger.
Sedan var hon borta. Simon gick tillbaks in i badrummet. Han drog av sig pyjamasbyxorna och satte sig på toalettstolen. Den var varm efter att Sofia suttit där. Världens bästa värme tänkte han. Han tyckte sig känna en doft av Sofia dröja sig kvar i rummet. Och därför dröjde han sig kvar. Naturligtvis smekte han sig själv. I hans fantasi hade de inte behövt skiljas åt. Istället hade de gått nakna ut ur badrummet och tillbaka till hans rum och hans säng. Sofia hade lagt sig först. Sedan hade han lagt sig ovanpå henne. Mellan hennes särade ben samtidigt som han tittade in de grönblåa ögonen som sa du får till honom. Han hade kysst henne intensivt och sedan med visst besvär börja styra in sin stenhårda lem mot kronbladen på den finaste blomman han visste. Han skulle måla de där bladen med sin försats och sedan, när han kommit rätt skulle han glida in i Sofias våta värme. Det skulle vara trångt men han skulle glida lätt eftersom hon var våt. Han skulle se till att hon var våt för så mycket hade han lärt sig på nätet att om tjejen inte var våt skulle det göra ont för henne. Utsätta en tjej för det? Nej. Utsätta världens finaste tjej som han älskade så det gjorde ont för det? Aldrig på en miljon år! Sedan kunde han vara hur kåt och otålig som helst, han skulle aldrig göra illa henne.
Uppe i Angelicas rum var det som att Sofia kunde läsa hans tankar. Hon låg och gick igenom det som hade hänt i sitt huvud. Sofia hade inte tänkt att hon och hennes kompis lillebror skulle bli ett sexuellt aktivt par när hon gick ner för trappan. Hon hade alltid tyckt att Simon verkade vara gullig kille och tyckte synd om honom när Angelica snäste åt honom. Det var ju det enda hon hörde Angelica säga till honom, så hon visste ju inte a